Höftens anatomi

Uppdaterad: februari 11, 2019

Höften, eller närmare bestämt höftleden, är en av kroppens största leder. Den består av en så kallad kulled, vilket innebär att ledhuvudet ser ut som en kula. Det gör att leden kan röras åt alla håll, även om höften inte är lika rörlig som till exempel axelleden (som också är en kulled). Höftens anatomi består också av en skålled som är belägen mellan lårbenshuvudet och höftledsgropen. Det är här kulleden passar in. De båda lederna är dessutom klädda med ett lager brosk. Ledbrosket tillåter smidiga rörelser utan friktion och skyddar lederna. Utöver detta håller ledband, senor och muskler benen på plats. Detta stabiliserar höftleden och tillåter den att bära upp en stor del av kroppsvikten.

anatomisk avbildning av höftbenet

Belastning på höften

Höftleden är en av kroppens leder som arbetar hårdast eftersom vi använder den dagligen. Samtidigt bär våra höfter upp en stor del av vår kroppsvikt. Om belastningen blir för hög eller om muskeln utsätts för nötande under en längre tid kan ett muskelfäste drabbas av en inflammation. Då uppstår en muskelbristning där muskelns fiber har skadats. Här är det viktigt att man lär sig belasta muskeln och området korrekt.

Om höften utsätts för hög belastning och dessutom felaktig sådan, till exempel daglig, tung belastning i en vriden position, kan artros utvecklas. Artros är en sjukdom som bryter ner brosket i lederna och kan orsaka både smärta och stelhet. Det finns inget botemedel mot artros, men med hjälp av handledd och regelbunden träning kan den minska smärtan.

Bäckenbenet och höftbenen – stora delar av höftens anatomi

Höftbenet består också av olika sammanväxta benbitar. Bäckenbenet är en av de mest tydliga skelettdelarna i höftens anatomi. Bäckenbenet känns igen på de stora skålformade benen som kopplas samman med ryggraden och lårbenen. Bäckenbenet hos en fullvuxen människa kan även delas in i fyra delar. Först har man höger och vänster höftben, vilka utgör bäckenets främre och laterala delar. Bäckenets bakre delar utgörs sedan av korsbenet och svansbenet.

Höftbenen är som sagt en del av bäckenbenet och sitter på varsin sida av detta. Ett höftben består hos yngre individer av tarmbenet, som utgör höftbenets övre del; sittbenet, som är den bakre och nedre delen; och blygdbenet, den främre platta och nedre delen. Dessa ben växer sedan samman när individen når tonåren och puberteten för att bilda ett y-format ben.

Ljumsken

Höftens anatomi är komplicerad i form av flertalet muskler och strama ledband som håller ihop leden. Tack vare de ossa och deras utformning kan vi röra på leden.

En muskel som sitter alldeles i närheten av höftleden är ljumsken. Denna utgörs av de veck som går mellan lår och buk. Den utgår från ryggkota nummer tolv i ryggen och löper vidare på bukhålans insida för att fästa på lårbenet.

Ljumsken är relativt känslig och kan i vissa fall sträckas om man inte är tillräckligt uppvärmd inför till exempel ett träningspass, vilket orsakar smärta. Den som har skadat en eller båda ljumskar kan uppleva en viss smärtlindring genom att stretcha höftböjarmuskeln. Bra att tänka på vid denna övning är att det ska dra men inte smärta.

Att operera höften

Höftleden är i stor utsträckning ansvarig för kroppens rörlighet. Det innebär att en eventuell skada eller sjukdom i höften kan påverka resten av kroppen i hög grad. Särskilt mobiliteten, det vill säga rörligheten, kan påverkas. Den som upplever värk och/eller stelhet i höften bör besöka en läkare för att få en bedömning.

Hos den äldre befolkningen sker många höftoperationer då leder kan ka skadats och behöver bytas ut. Den som lider av långt gången artros, där träning inte ger tillräckligt bra resultat och smärtorna begränsar en stor del av det vardagliga livet, kan också behöva operera höften som sista utväg. En vanlig höftrelaterad operation innebär att höftleden ersätts med en protes i metall eller plast.

Fortsätt läsa om artros.

anatomisk avbildning av en opererad höft