Kort fakta om artros

Artros är världens vanligaste ledsjukdom. Idag har ungefär 800 000 personer i Sverige artros, vilket motsvarar ungefär 1 av 4 över 45 års ålder.

Sjukdomen blir vanligare med åldern, men alla åldrar kan drabbas. Artros är heller inte en oundviklig del av åldrandet. Med rätt kunskaper kan man både förebygga sjukdomen och lindra symtomen. Därför verkar vi på artros.org för att sprida medicinskt korrekt information.

Symtom på artros

Några klassiska symtom på artros är: 

  • Belastningssmärta (ont i lederna när de belastas)
  • Stelhet, framförallt efter vilande perioder
  • Vilovärk (främst vid långt gången artros)

Beroende på vilken led som drabbas kan man dock få lite olika symtom. Vid artros i knät kan man exempelvis uppleva smärta vid promenad eller när man går i trappor. Det första tecknet på höftledsartros är däremot att det blir svårt att rotera höften utåt. Därför är det alltid bra att uppsöka en fysioterapeut eller allmänläkare för att få en professionell bedömning.

Så ställs artrosdiagnosen

Diagnosen artros kan ställas av en fysioterapeut eller allmänläkare. Artros är en klinisk diagnos. Det innebär att det man tar i beaktning när man ställer diagnosen är: 

  • Smärtbild (hur ont det gör, när det gör ont etc.)
  • Sjukdomshistoria (tidigare skador, om några släktingar har artros, vilka mediciner man tar osv.)
  • En klinisk undersökning

Tidigare användes röntgen för att ställa diagnosen, men detta är inte nödvändigt. Det beror på att de förändringar som syns på röntgenbilder stämmer dåligt överens med patientens symtom. Det innebär att många patienter med mycket smärta inte får behandling. Därför ställs diagnosen artros idag med hjälp av symtomen.

Behandling av artros

Det finns idag ingen botande behandling vid artros. Däremot finns det behandling som kan lindra symtomen. Många kan även helt bli av med sina besvär! Artrosbehandling sker i tre steg, som i en pyramid. 

artros

Alla som drabbas av artros ska därmed först och främst behandlas med hjälp av anpassad sjukgymnastik. Smärtlindring kan underlätta utförandet av sjukgymnastiken. Endast ett fåtal av de drabbade blir aktuella för operation.

Det ska vara enkelt att behandla artros.

Få anpassad sjukgymnastik och stöd av en fysioterapeut varje dag med Joint Academy. Fler än 10 000 patienter har behandlats, varav 88% minskade sin ledsmärta.

Läs mer och ladda ner appen här (kostnadsfritt med frikort) »

Anpassad sjukgymnastik

Såväl Socialstyrelsen som internationella institutioner är överens om att regelbunden, långsiktig träning under handledning av fysioterapeut ska utgöra grunden för artrosbehandling. Denna slutsats har man dragit då anpassad sjukgymnastik har visat sig ge lika bra smärtlindring som läkemedel, men med lägre risk för komplikationer och bieffekter. Därför ska alla som får diagnosen artros erbjudas den här typen av behandling.

Smärtstillande behandling och hjälpmedel

I de fall då den drabbade har för ont för att utföra sjukgymnastiken kan smärtstillande läkemedel underlätta. Främst används lättare tabletter i gruppen NSAID. Hit hör exempelvis:

  • Diklofenak
  • Voltaren
  • Pronaxen 
  • Ipren

Opioider rekommenderas inte vid artros då dessa inte ger bättre smärtlindring samtidigt som risken för vanebildning ökar. I de fall då mer långvarig smärtlindring krävs kan kortisoninjektioner vara ett alternativ.

Hjälpmedel kan användas för att underlätta vardagen. Exempelvis kan en käpp eller krycka avlasta knä eller höft, speciella skor kan väljas ut för artros i fötter eller tår, och en stabiliserande handortos kan användas vid artros i tummen.

Operation – en sista utväg

Kirurgi är den sista utvägen vid artros och används bara då övrig behandling inte har gett tillfredsställande resultat. Även de som opereras ska därmed ha provat både anpassad sjukgymnastik och smärtlindrande behandling. Det vanligaste ingreppet vid artros är protesoperation. Detta används vid artros i knä och höft. Det går att operera även andra leder vid artros, t.ex. steloperation av små leder i foten, men detta är inte lika vanligt.

Läs mer om artrosbehandling.

Riskfaktorer för artros

  • Tidigare ledskador
  • Övervikt
  • Idrott på elitnivå
  • Ärftlighet

Läs mer om riskfaktorer

Olika leder drabbas på olika sätt

Eftersom ledbrosk finns i alla leder i kroppen, och brosket är det som främst påverkas vid artros, så kan vilken led som helst drabbas. Vanligast är knä- och höftledsartros, men många lider även av artros i fingrarna, ryggraden, axeln eller käken. Har man artros i tre eller fler leder samtidigt kallas det för generaliserad artros

artros

Oavsett vilken led som drabbas är symtomen liknande (ledsmärta, stelhet och nedsatt funktion), men sjukdomsförloppet och behandlingen kan skilja sig åt.

Fortsätt läsa om artros i specifika leder.

Artros i knät

Några vanliga symtom på artros i knät är:

  • Stelhet i knäleden
  • Smärta inne i knäleden, främst vid belastning
  • Vilovärk, dvs. att det kan göra ont under natten eller efter fysisk aktivitet
  • Återkommande ledsvullnad efter fysisk aktivitet
  • Onormal trötthet och nedstämdhet

Liksom vid andra former av artros rekommenderas sjukgymnastik. Kortisoninjektioner kan lindra smärtan, och ortoser kan användas för ökat stöd i vardagen.

Fortsätt läsa om artros i knät.

Artros i höften

De vanligaste tecknen på höftledsartros är:

  • Svårigheter att rotera benet utåt
  • Smärta i höftleden som ibland strålar ned mot stuss och ned i lår
  • Stelhet och smärta, främst efter vilande perioder
  • Onormal trötthet och nedstämdhet

Artros i höften behandlas främst med anpassad sjukgymnastik. Det kan vara tekniskt svårt att injicera kortison i leden, varför det bara görs av erfarna ortopeder i vissa fall. Protesoperation kan vara en sista utväg.

Fortsätt läsa om artros i höften.

Artros i handen

Artros i handen, framförallt artros i tummens grundled (tumbasartros) är mycket vanligt. Man kan även utveckla artros i fingrarna. Tyvärr förväxlas handartros ofta med ledgångsreumatism. Vanliga symtom på artros i handen är: 

  • Stelhet och nedsatt rörlighet
  • Svullnad, i vissa fall
  • Varierande grad av smärta
  • Ändrad form på fingerlederna
  • Upplevd minskad muskelstyrka

Sammantaget kan dessa symtom göra det svårt att öppna burkar, knäppa knappar och borsta tänderna. 

Fortsätt läsa om artros i handen eller fingrarna.

Artros i foten

Det finns 33 olika leder i foten. Det gör att artros i foten eller fotleden kan ge olika symtom beroende på vilken av alla dessa leder som drabbas. Det finns olika behandlingsalternativ att tillgå: 

  • Anpassad sjukgymnastik
  • Viktnedgång (för att minska belastningen på fötterna)
  • Fotbäddar / skoinlägg kan minska smärtan
  • Smärtstillande tabletter kan tillfälligt minska smärtan
  • Kortisoninjektioner
  • Steloperation

Fortsätt läsa om artros i foten och fotleden.

Artros i ryggen / nacken

De vanligaste symtomen på artros i ryggen och nacken är:

  • Svårigheter att komma igång efter stillasittande
  • Smärta i ryggen och/eller nacken
  • Trötthetskänsla i ryggen och svårigheter att hålla sig upprätt
  • Stelhet som gör det svårt att röra sig som vanligt

Om du tror att du kan ha utvecklat artros i ryggraden är det viktigt att kontakta vården för att få en diagnos. Det är också viktigt att försöka vara aktiv trots att det kan kännas svårt.

Fortsätt läsa om artros i ryggen och nacken.

Artros i käken

Hos de flesta kommer symtomen på artros i käken smygandes över längre tid. Tecken på att man bör kontakta vården är: 

  • Knastrande eller knakande ljud när man tuggar eller öppnar munnen
  • Värk i käken
  • Stelhet i käken
  • Oförklarlig huvudvärk eller tandvärk

Har man artros i käken kan en bettskena vara till hjälp. Denna tillverkas hos en tandläkare. Man kan även arbeta med käkmuskulaturen i form av stretchövningar. Smärtstillande läkemedel kan lindra besvären.

Fortsätt läsa om artros i käken.

Varför får man artros?

Artros orsakas av långvarig fel- eller överbelastning av en eller flera leder. Det kan bero på exempelvis: 

  • tidigare ledskador
  • muskelsvaghet
  • ett fysiskt tungt jobb med monotona rörelser
  • genetiska anlag
  • elitidrott

Den här typen av riskfaktorer orsakar en obalans i produktionen av broskets byggstenar. Det innebär att ledbrosket bryts ned snabbare än det hinner byggas upp. Det orsakar en gradvis nedbrytning av brosket, vilket gör att den drabbade leden blir svår att använda.

Ont i lederna av andra anledningar

Det finns flera sjukdomar och skador som kan göra att man får ont i lederna. Vanliga diagnoser som kan ge liknande symtom som artros är bland annat: 

Här finns mer information om närliggande diagnoser.

Ledernas & skelettets funktion

Skelettet har flera funktioner: 

  • att skydda våra inre organ
  • att hålla oss upprätta
  • att lagra mineraler, t.ex. kalcium
  • att fungera som hävstänger och bidra till rörelse
  • att producera blodkroppar

Våra leder finns där två eller fler skelettdelar möts och gör att de kan vridas mot varandra. Såväl skelettet som lederna är därför viktiga i allt vi gör, oavsett om vi sitter stilla eller tränar. När skelettet eller lederna blir sjukt eller skadas påverkas därför vardagslivet i stor utsträckning.

Lederna är det som främst påverkas av artros. Men för att kunna träna bort smärtan kan det också vara bra med lite kunskap om skelettet och våra muskler. Det är nämligen den samlade kunskapen om hur vi rör oss som gör att vi kan lära oss att belasta lederna på ett bättre sätt.

Fortsätt läsa om skelett och leder.

Förebygga artros med en hälsosam livsstil

Grunden till artrosbehandling är, som tidigare nämnt, anpassad sjukgymnastik. Detta är dock bara en del av en större helhet. Eftersom artros orsakas av en eller flera samverkande riskfaktorer så går behandlingen ut på att motverka dessa. 

äldre par med artros promenerar på fält

Det innebär inte bara att stärka kroppen med sjukgymnastik utan även en större förändring av livsstilen. Därför är en beteendeförändring ofta nödvändig. Det behöver inte handla om stora förändringar, men några steg i rätt riktning kan exempelvis vara: 

  • att få in mer vardagsmotion, t.ex. ta trapporna istället för hissen
  • att lägga om kosten för att t.ex. gå ner i vikt
  • att utföra mer rörlighetsträning för att minska stelheten
  • att förbättra sin ergonomi, dvs. arbetsställning

Mer information om att leva ett hälsosamt liv med artros finns här.

Senast uppdaterad
20 januari 2020
Granskare
Christian Anker-Hansen, specialist i ortopedi och allmänmedicin
Text
Christine Arve