Fakta om skelettet

Uppdaterad: mars 15, 2019

En vuxen människas skelett består av över 200 ben i olika storlekar och utgör ungefär 18 % av kroppsvikten. Skelettets funktion är att vara en stomme för rörelseapparaten och ett skydd för de inre organen. Skelettet är sammankopplat med kroppens muskler, då musklerna färster på skelettet. I skelettet lagras även mineraler – det är exempelvis vår största calciumdepå. Innuti i skelettet finns även benmärg, vars främsta funktion är att producera blodkroppar. 

modell av människans skelett mot blå bakgrund

Leder och skelett fungerar tillsammans

Utöver muskler hålls skelettet ihop av leder som möjliggör rörlighet i kroppen. En led är enkelt förklarat det ställe där två skelettdelar möts. I ändarna på var och en av dessa skelettdelar finns brosk. Brosket är en viktig vävnad eftersom det tillåter två ben att glida mot varandra på ett smidigt sätt. Ledbrosk fördelar också den belastning som riktas mot leden. Sjukdomen artros påverkar brosket i lederna och gör att det gradvis bryts ned, vilket innebär att det blir svårare att använda leden. Det kan också göra ont. 

Läs mer om artros.

När det gör ont i skelettet

Skelettet har inga nerver,så själva skelettet kan egentligen inte göra ont. När man får ett benbrott i skelettet kommer smärtan istället från benhinnan som bekläder skelettet. Alla som fått en spark på smalbenet vet hur smärta från benhinnan kan kännas. 

Osteoporos, eller benskörhet som vi kallar det på svenska, är en förändrig där skelettet bryts ned snabbare än det hinner reparera. Detta gör skelettet tunt och skört. Benskörhet i sig ger ingen smärta och märks inte hos den drabbade. Benskörhet räknas heller inte som en sjukdom utan snarare en riskfaktor för att lättare få benbrott. Istället är det de frakturer som kan komma med sjukdomen som gör att det gör ont i skelettet.

Misstänker man att det är en ledsjukdom som ligger bakom smärta i skelettet kan ett besök hos allmänläkare eller fysioterapeut vara på plats. Dessa kan ställa en diagnos och föreslå passande behandling.

Infektioner i skelettet

Liksom övriga kroppen kan skelettet drabbas av infektioner som kan vara smärtsamma. Infektion i skelettet kallas osteit. Sitter infektionen även i musklerna kallas det osteomyelit. Båda är behandlingsbara men kan få konsekvenser om behandling inte sätts in i tid. Infektioner i skelettet kräver lång behandling med antibiotika, oftast under flera månader. I många fall behöver man även operera och utrymma infektionen. 

Att stärka skelettet

Eftersom skelettet är kroppens stomme är det viktigt att det är tillräckligt starkt för att fylla sin funktion. Hela tiden pågår en omsättning av skelettet med nedbryttning och uppbyggnad. I unga år är denna omsättning i balans, men efter 30 års ålder sker en negativ balans och nedbryttning sker snabbare än uppbygganden. Skelettet börjar då istället förlora benmassa. Det är därför viktigt att man bygger upp ett så starkt skelett som möjligt som barn och ung så att skelettet håller så länge som möjligt.  Förlusten av benmassa går vanligtvis mycket långsamt men vid hög ålder kan osteoporos (benskörhet) utvecklas.

En aktiv livsstil och en väl avvägd kost kan motverka uppkomsten av benskörhet. Om skelettet inte används blir det svagt. Fysisk aktivitet hjälper istället till att stärka och bevara benmassan. Framförallt träning som involverar stötar, såsom löpning eller hopp, stärker skelettet. Man rekommenderar även att undvika alkohol och rökning, eftersom det har hämmande effekter på benomsättningen.

Träning för att stärka skelettet

Uppbyggnad och nedbrytning av benvävnad pågår ständigt i skelettet. Varje gång skelettet belastas tungt reagerar skelettet genom att öka produktionen av benvävnad. När skelettet inte belastas ökar istället nedbrytningen av benvävnad. De som tränar under sin ungdom får ett starkare skelett med högre bentäthet än de som inte tränar. De som idrottat i ungdomen utvecklar därmed mer sällan osteoporos.

Fortsätt läsa om olika sorters leder