Vem drabbas av artros?

Artros är den vanligaste ledsjukdomen i världen och drabbar ungefär 1 av 4 över 45 års ålder i Sverige. Symtomen kommer oftas smygande och kännetecknas av värk vid belastning och stelhet efter vila. Beroende på vilken kroppsdel som drabbas kan även svullnad, rodnad och ömhet förekomma. Sjukdomen utvecklas i större utsträckning hos specifika grupper (till exempel elitidrottare, vissa fysiska yrkesgrupper och överviktiga). Även personer som står utanför dessa grupper kan dock drabbas. Läs mer om riskfaktorer här.

Sjukdomen orsakar alltid en nedbrytning av brosk, oavsett vilken led som drabbas. Däremot kan denna nedbrytning se olika ut beroende på vilken led som är drabbad. Vid knäledsartros försämras till exempel rörligheten och leden kan upplevas som stel. Vid artros i fingrarna kan knutor uppstå på dess mellanleder och svullnad och värk är vanligt. En viss felställning av fingrarna kan också uppstå som en konsekvens av detta. Många som drabbas av sjukdomen kan dock fortfarande leva ett aktivt liv och med rätt behandling kan de allra flesta ha en smärtfri vardag.

Bakomliggande faktorer – är artros ärftligt?

Forskning från Reumatikerförbundet har visat att ärftlighet som spelar in i utvecklingen av artros. Upp till 50 % av de som har en nära släkting med sjukdomen riskerar att själva drabbas. Det utgör dock ingen garanti då det finns flera faktorer som spelar in, exempelvis tidiga skador och långvarig, monoton belastning. Att bära på kroppsvikt som musklerna inte klarar av att bära upp kan också vara en riskfaktor.

Hur yttrar sig artros respektive reumatism?

Reumatism är ett samlingsnamn för degenerativa förändringar i leder och brosk. Inom reumatism ryms en rad olika diagnoser och alla delar symtom som värkande och stela leder. De vanligaste diagnoserna är ledgångsreumatism, artros, artrit, fibromyalgi och psoriasisartrit. Att lida av reumatism är ofta förknippat med långvarig stelhet, ledinflammation och smärta. Idag finns välutvecklad vård som kan stödja, lindra och bromsa utvecklingen.

Den som lider av artros kan ha besvär livet ut och därför är det ytterst viktigt att man lär sig hantera symtomen. En fysioterapeut (tidigare kallat sjukgymnast) kan man hjälpa till med anpassad träning som har en positiv inverkan på sjukdomen. Enligt Socialstyrelsens riktlinjer är rörelse och motion särskilt viktigt för de med ledsjukdomar då detta har en positiv effekt.

Förebygg utvecklingen av artros efter trauma

I vissa fall kan sjukdomen uppkomma som resultat av en skada. Det kallas då för posttraumatisk artros. Vanliga skador som innebär en ökad risk för sjukdomen är korsbandsskada, ett slag mot axeln eller ett fall där höften slagit i. En sådan skada kan i ett senare skede ge upphov till obehag och påskynda utvecklingen av ledsjukdomen. Posttraumatisk artros är samma sjukdom som bara “artros” och behandlas därför likadant. Sjukdomen kommer även med samma symtom.

Behandla artros

Att sjukdomen i första hand utvecklas beror på flera orsaker och en är som tidigare nämnt ärftlighet. En livsstil med lite rörelse eller monotona rörelser är också två orsaker som spelar in. Ålder är ingen riskfaktor i sig men den som är äldre kan ha en led som varit utsatt för en eller flera riskfaktorer längre, vilket har en betydande roll. Andra orsaker som kan ligga till grund för sjukdomen är överbelastning från tunga arbeten, elitidrott, ledskador och i vissa fall även övervikt.

Den som har drabbats av artros kan med hjälp av olika träningsövningar bli av med alla smärtsamma symtom och återgå till ett normalt liv igen. Det är just handledd och långsiktig träning som är nyckeln till återhämtning. När de drabbade kombinerar en aktiv livsstil med information om sjukdomen och väljer en mer hälsosam kosthållning märker många av skillnader i både välmående och minskad smärta efter ett antal veckor.


Till toppen av sidan