Artros i fingrarna – symtom, diagnos & behandling
Artros i handen drabbar väldigt ofta fingrarnas ytter- och mellanleder. Det är lätt hänt att man förväxlar artros i fingrarna med den reumatiska sjukdomen reumatoid artrit (RA), så det är viktigt att få en diagnos så tidigt som möjligt när man upplever symtom som smärta, stelhet eller nedsatt rörlighet i fingrarna. Båda tillstånden kan behandlas, men de behandlas på olika sätt.
Symtom på artros i fingrarna
Artros drabbar oftast ytterlederna (DIP-lederna) och mellanlederna i fingrarna (PIP lederna). Även om inte lika vanligt, kan knoglederna (MCP-lederna) också drabbas av artros.
De vanligaste symtomen på fingerartros är:
- Smärtsamma eller ömma fingrar
- Stelhet
- Svullnad
- Nedsatt greppstyrka eller handfunktion
- Begränsad rörlighet
- Knutor (osteofyter)
- Förgrovning av fingrarna
- Krokiga fingrar
Ett klassiskt symtom på svår fingerartros är att benutväxter (osteofyter) uppstår på den drabbade leden. Dessa benutväxter ser ut som knutor eller knölar på fingrarna och är i regel helt ofarliga. Benutväxterna som uppstår på fingrarnas ytterleder kallas för Heberdens knutor. De som uppstår på fingrarnas mellanleder kallas för Bouchards knutor.
Med tiden blir symtomen oftast mer och mer uttalade. I senare stadier av ledsjukdomen kan fingrarna helt ändra form och bli sneda. Ibland bildas vätskefyllda svullnader (ganglion) eller andra godartade cystor på fingrarna. Dessa cystor bildas när leden producerar för mycket ledvätska. Cystor är inte detsamma som benutväxter.
Har du ont eller känner dig stel i fingrarna, är det bra att uppsöka en fysioterapeut, arbetsterapeut eller en läkare för att få en diagnos.
Riskfaktorer för artros i fingrarna
Det finns flera riskfaktorer som bidrar till utvecklingen av artros i fingrarna. De vanligaste riskfaktorerna är kvinnligt kön, ärftlighet och övervikt. Ärftlighet utgör ungefär 65% av risken för artros i fingrarna, fingerartros drabbar oftast kvinnor efter klimakteriet och forskning har kopplat kroppsfettprocent till artros i handen.
Andra riskfaktorer för fingerartros är bland annat en tidigare skada (frakturer, luxationer, ligamentskador), extremsporter som kräver mycket handstyrka (till exempel bergsklättring) och yrken som kräver repetitiva handrörelser (till exempel frisöryrket).
Hur fingerartros diagnostiseras
Traditionellt diagnostiserade man artros med hjälp av röntgenundersökning. Tyvärr är det fortfarande många som tror att en led behöver röntgas för att ställa diagnosen artros. Enligt Socialstyrelsen och omfattande forskning bör artros diagnostiseras av kunnig vårdpersonal genom en bedömning av patientens sjukdomshistoria, ledfunktion och smärtbild. Avancerad fingerartros är enkelt att diagnostisera eftersom fingrarna ofta är svullna och formförändrade.
En röntgenundersökning kan bli aktuell om patienten inte svarar på grundbehandlingen, eller vid svåra symtom när operativ behandling övervägs.
Hur artros i fingrarna behandlas
Grundbehandlingen vid fingerartros är patientutbildning i kombination med specifika övningar för händerna. Dessa övningar bör tillhandahållas av en fysioterapeut eller en arbetsterapeut, antingen fysiskt eller digitalt. Fysioterapeuter och arbetsterapeuter kan också ge praktiska råd om hur man lättare kan utföra dagliga aktiviteter med hjälp av olika hjälpmedel och ortoser. Det finns många olika hjälpmedel och ergonomiskt redskap som kan göra vardagen lite lättare för dig som har fingerartros. Till exempel finns det ergonomiskt utformade burk- och konservöppnare, saxar, tubklämmare och bestick.
Övningar för fingrarna bör alltid anpassas utifrån individens smärt- och funktionsnivå. Rätt övningar kan lindra smärta, öka greppstyrka och förbättra handfunktion. Ett exempel på en träningsövning vid artros i handen är att trä ett gummiband runt samtliga fingrar och därefter sträcka ut dem så långt det går. Ett annat är att krama en mjuk boll för att sedan släppa för att bygga styrka i handen.
Som ett komplement till grundbehandlingen, om smärtan är outhärdlig, kan receptfria smärtstillande läkemedel användas under korta perioder. Du bör dock alltid diskutera användningen av smärtstillande medel med din läkare för att undvika biverkningar och läkemedelsinteraktioner.
Andra behandlingsmetoder
De flesta klarar sig väldigt bra i vardagen och lindrar sina symtom med hjälp av anpassade övningar för händerna. Däremot, om man upplever att ingen behandling gett tillfredsställande resultat kan en operation bli aktuell. Den vanligaste operationsmetoden för artros i fingrarna är steloperation. Ibland väljer ortopeden istället att utföra en protesoperation. De flesta operationer som görs i handen görs under lokalbedövning. Trots att många patienter upplever att en operation ger goda resultat, är ett ingrepp aldrig riskfritt. All kirurgi medför en risk för att utveckla infektioner.
