Likheter och skillnader mellan artros och reumatoid artrit

Senast uppdaterad: november 16, 2018

Reumatism och artros är två sjukdomar som har många likheter – men också skillnader. Det som förenar dem är att båda ger smärta och funktonsnedsättning från lederna. Den främsta skillnaden mellan reumatoid artrit och artros är att RA drabbar hela kroppen och många leder. Artros, å andra sidan, drabbar oftast en specifik led. Reumatoid artrit, RA, är samma sak som ledgångsreumatism.

Vad innebär reumatoid artrit och artros?

Artros klassas idag som världens vanligaste ledsjukdom. I Sverige är ungefär en av fyra över 45 år drabbade. Det finns dock därtill ett stort mörkertal då de flesta inte fått sin ledvärk diagnostiserad. Det beror på att många drabbade tror att de symtom som kommer med artros, såsom stela och smärtande leder, är en naturlig del av åldrandet. Sjukdomen kan i princip drabba alla kroppens leder och är en livslång sjukdom som man inte kan bli av med. Det finns dock bra behandling som kan minska besvären.

Reumatoid artrit är en mer ovanlig inflammatorisk ledsjukdom som drabbar många leder i kroppen. Sjukdomen är autoimmun. Detta innebär att kroppens eget immunförsvar attackerar leden av oklar anledning. I och med att ledgångsreumatism är en systemisk sjukdom som drabbar många leder ger den i regel fler symtom än artros. Dessa kan komma i form av generaliserad värk, mer uttalad stelhet och trötthet. Reumatoid artrit är, likt artros, en kronisk sjukdom som inte kan botas. Idag finns dock mycket effektiva läkemedel som oftast kan bromsa sjukdomen innan lederna blir förstörda. 

jamforelse mellan reumatoid artrit och artros

Vad händer vid reumatoid artrit och artros?

Artros innebär att brosket har brutits ned. Brosket är den vävnad som finns på ändarna av skelettdelarna i kroppen och utgör en glidyta inuti leden. I och med denna nedbrytning ökar motståndet i leden när den används. Detta orsakar i sin tur smärta och obehag. I vissa fall av långt framskriden artros kan även ledernas form ändras i form av ledförgrovning.

Den som drabbas av reumatoid artrit har en kronisk inflammation i lederna som innebär att hela leden bryts ned. Ledgångsreumatism drabbar därmed inte enbart brosket. Lederna blir då svullna och ömma, något som kallas för synovit. Den ihållande smärtan, som finns både i vila och vid belastning, kan vara så intensiv att den drabbade hindras i enkla vardagliga sysslor. Allt från att kliva upp ur sängen till att borsta tänderna kan bli svårt. Det är inte ovanligt att den drabbade även känner sig trött eller deprimerad. Till skillnad från artros drabbar således reumatoid artrit hela kroppen och inte bara en enskild led. 

Vad ska man göra om man misstänker artros eller reumatoid artrit?

Artros utvecklas oftast när en eller flera leder har utsatts för någon form av långvarig överbelastning. Detta kan ske på flera olika sätt, bland annat som ett resultat av ett monotont rörelsemönster, tidigare skador (posttraumatisk artros) eller om den drabbade är överviktig. Med övervikt menas att individen bär på kroppsvikt som är större än musklerna klarar av att bära. Man vet också att det finns ärftlig förekomst av artros. Artros utvecklas i olika takt hos olika individer och symptomen kommer oftast smygande.

Vanliga symtom på reumatoid artrit är generellt smärtande leder och en långvarig stelhet i kroppen, främst på morgonen. Vid reumatoid artrit är ärftlighet en vanlig faktor. Det är alltså viktigt att den som har nära släktingar som lider eller har lidit av sjukdomen noga följer upp eventuella symtom tillsammans med en läkare så att insatser kan göras i ett tidigt skede. Behandlar man sjukdomen tidigt kan man nämligen bromsa symptomen och hindra att lederna förstörs. 

Den som misstänker att den har drabbats av någon av dessa sjukdomar bör besöka sjukvården. Reumatoid artrit och artros är så kallade kliniska diagnoser som fastställs av en läkare eller fysioterapeut. Klinsk diagnos innebär att diagnosen i huvudsak faställs genom patientens typiska sjukhistoria. Blodprover och röntgen används endast för att skärpa diagnostiken.

Hur behandlas reumatoid artrit och artros?

Den som har fått diagnosen fastställd kan till en början känna sig en aning nedslagen då det inte finns något konkret botemedel mot någon av sjukdomarna. Det som däremot finns är en behandlingsplan – och behandlingen för både reumatoid artrit och artros liknar varandra.

Träning är den absolut viktigaste behandlingsformen. Det är viktigt att den som är drabbad utför någon form av fysisk aktivitet även om det gör ont. Denna aktivitet kan gärna bestå av olika övningar från ett specialanpassat träningsprogram. Mot den mest intensiva smärtan kan inflammationsdämpande preparat ges (så kallade NSAID-preparat). Dessa ska man dock helst inte ta under en längre tid. Istället bör de användas för att kunna ta sig igenom de värsta smärtperioderna. Det är också bra att avlasta de drabbade lederna med olika typer av hjälpmedel. Hit räknas exempelvis ortoser, skenor och inlägg.


Till toppen av sidan