Schlatterknä – symtom och behandling

Schlatterknä kallas också för Osgood Schlatters sjukdom. Det är en relativt vanlig diagnos hos barn och ungdomar, särskilt hos pojkar. De som ligger i den största riskzonen är barn och tonåringar i åldrarna 8 till 15, framförallt de som ägnar sig åt sporter där det ingår mycket hopp och löpning, exempelvis fotboll, volleyboll och basketboll. Det är extra vanligt hos barn som växer väldigt fort och samtidigt belastar sina knän. Schlatters sjukdom yttrar sig när lårmuskelns senfäste, som sitter på underbenets tillväxtzon strax under knäskålen, blir överansträngt. Sjukdomen är ofarlig och försvinner i regel när man har vuxit färdigt.

Läs istället om artros.

Symtom på Schlatterknä

De flesta med Schlatterknä brukar reagera när de utför en idrott. Det är här vanligast att man känner smärta vid hopp eller när man springer. Schlatterknä kan dock även påverka dagliga aktiviteter, som att gå upp för en trappa. Vissa reagerar även på beröring av knät. Symtomen kommer ofta gradvis och blir värre ju längre skadan går obehandlad.

Typiska symptom är svullnad av knölen som sitter under knäskålen, den så kallade tuberositas tibia-knölen, i kombination med smärta på framsidan av knät, särskilt på tuberositas. Ökad smärta när man genomför någon typ av aktivitet eller idrott kan också vara tecken på Schlatterknä. Besvären finns oftast på ett knä, men finns på båda knäleder i ungefär 30% av fallen. Känner man igen något av dessa symtom är det rekommenderat att söka hjälp hos läkare eller fysioterapeut som kan ställa diagnos och rekommendera behandling. Ofta görs en vanlig röntgen för att säkerställa diagnosen och utesluta andra orsaker. Detta gäller särskilt om man har uttalade symptom. Magntkameraundersökning, MR, tillför sällan något vid Schlatters sjukdom och görs därför i regel inte. 

Hur kan man motverka Schlatterknä?

Det är svårt att förebygga själva sjukdomen eftersom det är en tillväxtstörning, men man kan minska symtomen.

Det enklaste sättet att minska symtomen vid Schlatterknä är att anpassa sin aktivitet och hitta träning där man inte får ont. Oftast handlar det om att byta idrott eller minska antalet pass. Det viktigaste är dock att veta om att tillståndet är ofarligt och försvinner när man vuxit klart.

De som har uttalade symtom kan lindra besvären med särskilt knäskydd, så kallad ortos. Om man inte vill använda ett specialanpassat knäskydd kan man istället tejpa Schlatterknä. Detta fungerar på liknande sätt och hjälper till att minska symtomen. Man bör dock först uppsöka en fysioterapeut som kan visa hur man tejpar på rätt sätt. Med hjälp av dessa skydd kan man oftast fortsätta med träningen trots att man fortfarande känner av symtomen.

fysioterapeut hjälper ung pojke att tejpa schlatterknä

Förutom skydd finns det också olika övningar, specifikt utformade för Schlatterknä, som man kan göra. De flesta av dessa handlar om att stretcha musklerna och bygga upp lårmuskeln. Det är då främst framsidan av låret som man ska lägga fokus på. Man kan även kyla ner musklerna efter träning i cirka en kvart för att hjälpa till att motverka smärtan. Detta har normalt en bra effekt. Enklare receptfria smärtstillande kan användas, men behövs i regel inte. 

Läs mer om andra knäskador på knäsmärta.com.

Om ingenting hjälper

De flesta som drabbas av Schlatterknä behöver inte någon behandling eftersom symtomen oftast är så milda att man kan leva med dem och dessutom går över av sig självt när man vuxit klart. Om man har gjort allt som rekommenderas av läkare och fysioterapeut och fortfarande upplever smärta kan det bli aktuellt med operation. Det kan nämligen hända att en benbit bildats i tillväxtzonen och det är i så fall denna som opereras bort. Rådfråga därför en läkare om problemen kvarstår trots adekvat behandling.

Fortsätt läsa om knakande knän.

Senast uppdaterad
2 april 2019
Granskare
Christian Anker-Hansen
specialist i ortopedi och allmänmedicin
Text
Christine Arve