Reumatism och ledgångsreumatism

Uppdaterad: februari 11, 2019

Ordet reumatism är inte en enda sjukdom utan är ett samlingsbegrepp. Ungefär 200 diagnoser räknas till kategorin reumatiska sjukdomar. Det som alla har gemensamt är att de påverkar lederna och/eller bindväven. Den här typen av sjukdomar är också autoimmuna, vilket innebär att immunförsvaret har börjat angripa den egna kroppens vävnad. Exempel på sjukdomar i den här kategorin är reumatoid artrit (även kallat ledgångsreumatism), fibromyalgi och sklerodermi. Här kommer vi främst informera om diagnosen reumatoid artrit.

Är reumatism och artros samma sak?

Reumatism är, som synes ovan, inte en enskild diagnos – till skillnad från artros. Att många idag har svårt att skilja på olika begrepp och sjukdomar är däremot inte så konstigt. För länge sedan, innan vi visste speciellt mycket om olika sjukdomar och vad de berodde på, kallades i princip alla ledproblem för reumatism. Framsteg inom medicinsk forskning har dock klarlagt att det finns flera olika sjukdomar som beror på olika saker. Dessa sjukdomar har även olika, om än liknande, symtom.

Artros är en av de sjukdomar som tidigare blivit generellt kallat för reumatism, men som idag är en egen diagnos. Ofta räknas artros dock till gruppen reumatiska sjukdomar, även om detta är något omtvistat. Läs mer om artros. Om man med reumatism menar sjukdomen ledgångsreumatism så är inte heller detta samma sak som artros. Ledgångsreumatism, eller reumatoid artrit, beror istället på en autoimmun inflammation i lederna. Mer om likheter och skillnader mellan ledgångsreumatism och artros finns här.

Vad är ledgångsreumatism?

Ledgångsreumatism, eller reumatoid artrit, är en kronisk, autoimmun sjukdom. Det innebär att det är en livslång sjukdom som beror på att kroppens immunförsvar har börjat angripa vävnader i den egna kroppen. Sjukdomen drabbar främst lederna, men kan också påverka lungsäcken, hjärtsäcken, ögonen och blodkärlen. Ofta drabbas mindre leder, såsom fingrar och fötter, först. Hur sjukdomen tar sig uttryck kan dock variera från person till person. Det är också vanligt att ha mer eller mindre besvär under olika perioder utan synbar anledning, så kallade skov. Eftersom det är en kronisk sjukdom är det också vanligt att bli ovanligt trött, framförallt under de perioder då symtomen är som värst.

Symtom på ledgångsreumatism

Det finns vissa vanliga tecken på reumatoid artrit, men det är viktigt att komma ihåg att sjukdomen också yttrar sig på olika sätt från person till person. Sjukdomen går även i skov. Detta innebär att det under vissa perioder kan kännas bättre eller sämre utan någon klar anledning.

Några vanliga symtom på ledgångsreumatism är:
• ihållande värk i lederna oavsett aktivitet
• stelhet och ömhet med en tydlig dygnsvariation (främst på morgonen)
• påtagligt svullna leder
• trötthet som inte känns normal.

Ofta uppstår symtomen symmetriskt i samma leder på båda sidor av kroppen. De drabbade lederna blir även varma och svullna av den kroniska inflammationen, så kallad synovit. Det är också vanligt att den drabbade känner sig febrig och har nedsatt matlust, ungefär som vid influensa. Symtomen varar dock betydligt längre – i månader. Som en följd av detta går en del av de som drabbas ner i vikt.

Eftersom ledgångsreumatism inte alltid bara påverkar lederna utan även andra organ så kan man också få symtom från andra ställen. Exempelvis kan man få inflammation i lungsäcken, hjärtsäcken, ögonen eller blodkärlen. Något som inte är helt ovanligt är reumatiska knutor, så kallade reumatiska noduli. Dessa beror troligen på att blodkärlen i underhuden blir inflammerade. Detta är helt ofarligt, men kan ibland göra ont.

ledgångsreumatism-i-händer

Behandling av ledgångsreumatism

Eftersom reumatoid artrit inte går att bota så riktas behandlingen istället in på att bromsa sjukdomen och minska symtomen. Ju tidigare man behandlar, desto mindre förändringar får man på lederna och ju bättre resultat får man. Därför är det är viktigt att söka vård så snart man har en misstanke om sjukdom.

Behandlingen består av en kombination av läkemedel, anpassad träning, arbetsterapi och fysisk aktivitet. Tillsammans ska dessa metoder kunna minska smärta och inflammation samtidigt som funktionen i de drabbade lederna ska bibehållas eller ökas. Behandlingen koordineras ofta av ett medicinskt team bestående av läkare, sjuksköterska, fysioterapeut (tidigare kallat sjukgymnast), arbetsterapeut och kurator.

Sjukgymnastik i form av anpassade övningar kan hjälpa till att både förebygga och behandla besvären. Övningarna förbättrar rörlighet, muskelstyrka, balans, kondition och koordination (rörelsekontroll). Hur träningsprogrammet ser ut beror på den enskilde individens förutsättningar.

Läkemedel kan också användas för att minska symtomen. Efter att ha konsulterat med en specialist i reumatologi kan antireumatiska läkemedel sättas in. Det finns flera typer av mediciner som kan användas – och det har de senaste åren skett stora framgångar med effektiva läkemedel. Dessa kan användas antingen enskilt eller i kombination. Läkemedel kan dock ge svåra biverkningar och måste därför skötas noggrant av specialistläkare i reumatologi. I vissa fall kan även kortisoninjektioner ges som tillfällig lindring.

Ledgångsreumatism och antiinflammatorisk kost

I och med att ledgångsreumatism är så pass utbrett så finns det också mycket forskning kring ämnet. Något som har undersökts i flera studier är exempelvis antiinflammatorisk kost vid ledgångsreumatism. Dock har ingen specifik kost visat sig vara mer effektiv rent vetenskapligt. Av den anledningen rekommenderas helt enkelt allsidig och näringsrik kost. 

Fortsätt läsa om artrit