Ont i höften – orsaker och behandling
Det finns många orsaker som kan göra att man får ont i höften. Några exempel är trochanterit, inflammation i höftledskapseln eller slemsäcksinflammation. En väldigt vanlig diagnos är också artros i höften, eller coxartros som det heter på latin. Oavsett orsak är det dock viktigt att få diagnos, så att rätt behandling kan påbörjas. När kontakten med läkare sker är det också bra att försöka vara noga med att beskriva exakt var värken sitter. Att bara säga “höften” räcker inte alltid, eftersom olika människor refererar till olika saker här. Det är därför bra om man har möjlighet att känna efter när man rör sig och kunna precisera närmare.
Om du har ont i höften efter löpning
Några strukturer i höften som kan påverkas hos de som löptränar är muskler, senfästen, ledbrosk och benvävnad. En vanlig åkomma är en inflammation som kommer av överbelastning av de muskler som löper över den yttre knölen på höften. Detta benämns som trokanterit. I samband med detta kan en slemsäck i höften också svullna upp, något som då kallas trokanteritbursit. Detta resulterar i att man får ont i höften, främst vid belastning – såsom under eller efter löpning. Vid uttalade symptom kan man även känna smärta när man korsar benen eller ligger på sidan mot höftknölen.
Orsaken till detta kan vara att man har ökat mängden träning för fort utan att förbereda kroppen ordentligt först. Andra orsaker kan vara att man har bytt skor, inte stretchat efter träningen eller att man har tränat för ensidigt. Behandlingen av trokanterit går därmed ut på att förbättra det som ställt till det från början. Är det stabiliteten i höften som är dålig så tränas detta. Är det en otillräcklig rörelseförmåga så tränas smidigheten upp. Är det styrkan som saknas så är det styrketräning som gäller. Och så vidare.
Andra orsaker som kan göra att man som löpare får ont i höften är höftledsartros och stressfrakturer. Stressfrakturer är dock relativt ovanligt, även om det är ett allvarligt tillstånd som kräver vård. För att få insyn i exakt vad det är som orsakar besvären är det alltid rekommenderat att uppsöka läkare, gärna idrottsläkare eller ortoped.
Ljumskskador vanligt vid häftiga rörelser
När det kommer till skador som kan drabba höften är ljumskskador mycket vanliga, särskilt hos frekventa idrottsutövare. Den här typen av skador sker oftast i samband med häftiga rörelser som hopp eller sprinter. De kan dock också uppstå när kroppen inte är tillräckligt uppvärmd. Det som händer är att musklerna sträcks ut så pass kraftigt att de brister delvis på mikroskopisk nivå, så kallade mikrorupturer. Detta leder till inflammation i ljumsken. Dessa skador orsakar svåra smärtor och rörelsehinder. Det finns dock rehab för ljumske som påskyndar läkningen.
Om du har ont i höften när du går
Att ha ont i höften vid belastning, såsom vid promenader eller löpning, kan bero på olika saker. Om smärtan sitter i utsidan av höften kan det vara trochanterit eller trochanterbursit. Mer information om detta finns här ovanför. En annan diagnos som också orsakar smärta vid belastning är höftledsartros, eller coxartros. Det första symtomet på detta är ofta stelhet i höften, främst svårigheter att rotera benet utåt. Exempelvis kan det bli svårt att ta på sig strumpor eller kliva ur bilen. Det som får flest att söka vård är dock den smärta som kommer med sjukdomen.
Symtomen på artros i höften kommer ofta smygande vilket gör att många tror att det är en del av det naturliga åldrandet. Så är dock inte fallet – om smärtan går obehandlad blir sjukdomen bara värre. Av den anledningen är det bra att få en diagnos så tidigt som möjligt så att behandlingen kan påbörjas.
Om du har ont i höften på natten
Vilovärk, det vill säga att det gör ont i höften även under vilande perioder, kan vara ett tecken på långt gången artros. Detta symtom uppstår dock oftast inte i början av sjukdomen, utan är något som kommer i takt med att sjukdomen utvecklas. I vissa fall kan artrosen vara så långt gången att det är svårt att sova på grund av smärtan. Det går då att använda smärtstillande tabletter som paracetamol (vanligast Alvedon och Panodil) eller NSAID (vanligast Ibumetin och Diklofenak), men träning är att föredra som grundbehandling.
Här finns mer information om ont i ländryggen
