Artros i arbetslivet
Det finns flera riskfaktorer för artros. Grundorsaken är en fel- eller överbelastning av lederna, men detta kan ske på olika sätt. Vanliga faktorer som kan påskynda utvecklingen av sjukdomen är övervikt, inaktivitet, ärftlighet (dvs. ledens fysiska konstruktion), tidigare ledskador och överbelastning i form av exempelvis hårt idrottande på elitnivå. En stor bidragande faktor är dock hur lederna belastas i arbetslivet, eftersom vi trots allt spenderar mycket tid på jobbet. Här är det ett monotont rörelsemönster i kombination med tung belastning som utgör den höga risken. Speciellt hög risk har arbeten som innefattar rotationer för lederna och risk för snedbelastning. Med detta finns det också vissa yrkesgrupper som är överrepresenterade när det gäller artros, exempelvis hantverkare, lantbrukare och fabriksarbetare. Personer inom dessa yrken kan således utveckla artrossymtom oftare och tidigare än andra.
Artrossymtom
De första symtomen vid artros brukar vara stelhet och smärta i leder, främst vid belastning. Det kan exempelvis vara svårt att komma igång efter en stunds vila. Med tiden kan det börja göra ont även under vila. Denna stelhet och smärta kan, om artrosen fortgår utan behandling, leda till svåra rörelsehinder. Det är därför viktigt att en behandlingsplan sätts in så snart en artrosdiagnos har satts.
Arbetet som riskfaktor
Riskfaktorerna för artros samverkar ofta. Exempelvis kan den som är överviktig ha högre risk att drabbas om denne också har en ledskada sedan tidigare. Ju fler faktorer som ger ökad belastning på leden, desto mer ökar risken för artros. På samma sätt drabbas de med tunga yrken oftare av sjukdomen. Det innebär dock inte att man garanterat kommer att utveckla artros bara för att man har ett fysiskt jobb. Det innebär inte heller att man inte kan drabbas av artros om man jobbar på kontor. Det handlar snarare om mer eller mindre sannolikhet.
Yrkesgrupper där artros är överrepresenterat
Yrkesgrupper som ofta går i trappor eller klättrar på stegar är överrepresenterade för höft- och knäledsartros. I dessa yrken är det därför viktigt att träna upp de muskler som omger höfterna och knäna, för att minska belastningen på lederna. Det kan också vara bra att använda sig av hjälpmedel som kan underlätta arbetet och minska risken för felbelastning av lederna. Den som har ett yrke som medför tung belastning på lederna bör också vara uppmärksam på eventuella artrossymtom och ta dessa på allvar.
Yrkesgrupper som ofta bär tungt, går i trappor eller klättrar på stegar är till exempel städare, fönsterputsare och byggnadsarbetare. Andra yrkesgrupper med hög förekomst av artros är till exempel butiks-, lager- och industriarbetare. Många som arbetar inom vården utvecklar också ofta artros. Detta beror bland annat på att tunga lyft och annan frekvent belastning läggs på lederna. I vissa yrken utförs också vridande rörelser som kan snedbelasta lederna.
Ledvärk kan leda till förtidspension
Bland de artrosdrabbade som har fysiskt krävande yrken förekommer sjukersättning (tidigare förtidspension). Fastighetsskötare och byggnadsarbetare är exempel på yrkesgrupper som ligger högt upp på listan för sjukersättning. För att undvika sjukskrivningar och sjukersättning kan hjälpmedel användas. För de som utvecklat artrossymtom är det givetvis också viktigt att få rätt behandling.
Läs mer om sjukskrivning till följd av artros
Tidigare såg man det som något naturligt att människor med fysiskt krävande yrken fick ont i sina leder när de blev äldre. Smärtan behandlades så långt det var möjligt med värktabletter. Därefter följde sjukskrivning, ännu mer värktabletter eller kortisoninjektioner och slutligen protesoperation. Idag vet vi att den mest effektiva behandlingsformen av artros är träning. Anpassad träning, viktminskning och en aktiv livsstil kan ofta både lindra smärtan och öka rörligheten.
Tidiga insatser är viktigt
Den som har ett fysiskt krävande yrke och upplever artrossymtom bör söka hjälp så tidigt som möjligt. Hos vårdcentralen går det att få diagnosen ställd av allmänläkare eller fysioterapeut. Oftast blir den drabbade därifrån hänvisad till artrosskola eller fysioterapeut. Här tas individuellt utformade övningar fram för att stärka musklerna kring de drabbade lederna. De allra flesta klarar sig med den här typen av behandling och behöver aldrig opereras.
