Folksjukdomen artros

Uppdaterad: mars 6, 2019

Artros är en ledsjukdom som drabbar ungefär 25 % av individer över 45 år i Sverige idag. Det finns dock många som fortfarande går utan diagnos. Detta kan bero på att symtomen på artros – stelhet och ledvärk – ofta ses som en naturlig del av åldrandet. Många tror att lederna helt enkelt är utslitna och att det inte går att göra något åt detta. Detta stämmer dock inte. Det må röra sig om en kronisk sjukdom, men det går att både förebygga och lindra artros.

Vad är en folksjukdom?

För att en sjukdom ska kunna benämnas som en folksjukdom ska den ha hög förekomst hos befolkningen. Att en av fyra över 45 år i Sverige drabbas av artros, vilket innebär ungefär 800 000 personer, gör därmed att sjukdomen räknas som en folksjukdom. Andra exempel på folksjukdomar är hjärt- & kärlsjukdomar (såsom stroke och hjärtinfarkt), diabetes och astma.

Många folksjukdomar är, mer eller mindre, kopplade till livsstil. Detta gäller även artros. Av den anledningen är det viktigt för befolkningen att känna till de vanligaste folksjukdomarna. Kunskap ökar möjligheterna att både förebygga och behandla tillstånden. Generellt sett handlar det egentligen om saker som de flesta av oss redan känner till. För att förebygga framtida besvär bör vi exempelvis äta mycket frukt och grönt, röra på oss varje dag och undvika rökning och alkohol. Dessa råd kan inte bara förebygga flera sjukdomar utan också hjälpa till att lindra artros.

lindra artros

Vad är artros och vad beror det på?

Artros är en ledsjukdom som främst drabbar brosket i lederna. Sjukdomen beror på att vävnaden bryts ner snabbare än den hinner byggas upp. Eftersom brosket fungerar som glidyta samtidigt som det fördelar den belastning som riktas mot leden så gör detta att leden blir svårare att använda. Artros kan dock också påverka leden i stort i form av nybildning av ben. 

Sjukdomen är till viss del ärftlig, men har också att göra med livsstil. Överbelastning, inaktivitet och tidigare ledskador kan exempelvis öka risken för artros. De som har ett jobb som belastar lederna tungt och monotont drabbas därmed oftare. Känner man till riskfaktorerna kan sjukdomen dock till stor del förebyggas. Att påverka grundorsakerna till sjukdomen är också det bästa sättet att lindra artros.

Läs mer om riskfaktorer

Hur påverkar artros samhället i stort?

I och med att så många drabbas av sjukdomen så innebär artros stora samhällskostnader. Sjukdomar i rörelseorganen står faktiskt för en fjärdedel av alla sjukskrivningar, och här är artros en betydande andel. De som har diagnostiserats med knäledsartros har dubbelt så hög risk för sjukskrivning jämfört med totalbefolkningen. Eftersom artros är en kronisk sjukdom handlar det också ofta om långa sjukskrivningar.

Trots att så många sjukskrivs för artros är kunskapen låg hos många arbetsgivare. Därför kan det vara en god idé läsa på om sjukdomen, alternativt att prata om den med en fysioterapeut eller läkare. Därefter kan man prata med sin chef om att anpassa arbetsuppgifter eller arbetstider. Detta kan göra det lättare att fortsätta arbeta eller komma tillbaka efter sjukskrivning. Det kan också bidra till att lindra artrosen i längden.

Artros innebär också många operationer, framförallt höft- och knäproteser. Troligen hade man kunnat undvika en del av dessa operationer om patienterna hade fått tillgång till anpassad handleddd träning i tid. Statistik från Svenska Höftprotesregistret visar att endast 43 % av de som får en höftprotes har genomgått artrosskola.

Fortsätt läsa om vad vi kan läsa oss av Artrosdagen.