På vilka sätt kan diagnosen artros ställas?

Den som känner sig stel och har ont i lederna gör rätt i att kontakta vården för att få en diagnos. Det finns flera ledsjukdomar som kan orsaka liknande besvär, men artros är en av de vanligaste. Det går att få en ganska bra uppfattning om det är artros man lider av även utan att uppsöka läkare genom att läsa på om vanliga symtom. Däremot är det viktigt att få en diagnos för att kunna påbörja rätt sorts behandling. 

Vem diagnostiserar artros? 

De yrkesgrupper som vanligen gör den första bedömninen är fysioterapeut (tidigare kallat sjukgymnast) och allmänläkare. Båda dessa arbetar nära patienter med artros och har god förmåga att ställa diagnosen. Om de skulle vara osäkra på bedömningen kan de dock remittera den drabbade vidare till en ortopedläkare. Ortopeden kan då göra en mer grundlig utredning och bedömning.

ortopedläkare undersöker patients knä

Artrossymtom, ledfunktion och sjukdomshistoria grunden till diagnosen

Artros är en klinisk diagnos. Det innebär att den bör ställas med hjälp av sjukdomshistoria, smärtbild och ledfunktion. Det är alltså troligt att patienten får berätta saker som hur besvären började, hur leden fungerar och när smärtan känns. En fråga som kan ha betydelse är även om någon i släkten har artros. Utöver detta görs en klinisk undersökning av leden och ibland olika typer av funktionstester. Ett standardiserat sätt att göra ett sådant funktionstest är att se hur många gånger patienten kan resa sig upp från en stol på 30 sekunder.

Röntgen inte nödvändigt

Tidigare har diagnosen ställs till stor del med hjälp av röntgen, något som vi idag vet inte är nödvändigt. Idag ser vi nämligen artros som en kombination av strukturella förändringar (det som syns på röntgen) och symtom. Symtomen kan dock komma långt innan man kan se förändringar på röntgen – oftast många år innan. Tanken är att den som har uttalade symtom inte ska behöva gå utan behandling bara för att det inte syns på röntgen. Samtidigt kan den som har förändringar som syns på röntgen vara ovetandes om sin sjukdom för att de inte har symtom. Diagnosen bör därmed ställas sett till behov av behandling, snarare än röntgenbilder.

Trots detta kan röntgen vara användbart i vissa fall, exempelvis för att skilja mot reumatoid artrit. RA, eller ledgångsreumatism som det också kallas, kan nämligen ge symtom som liknar de som kommer med artros. I händelse av oklarhet om diagnosen används även en annan form av bilddiagnostik, nämligen magnetkamera (MR). Syftet med detta är främst att skilja mot andra sjukdomar som drabbar mjukdelar istället för broskvävnaden, exempelvis meniskskador i knäleden eller skador på ledkapseln i höften.

Bedömning av om operation behövs

När diagnosen är ställd kan den drabbade påbörja behandling. Detta bör först och främst ske i form av anpassad, handledd träning. Om det är för smärtsamt att träna kan smärtstillande läkemedel användas vid behov. Om patienten är överviktig kan även viktkontroll bli aktuellt för att minska belastningen på lederna.

I de fall då grundbehandlingen inte ger önskat resultat kan det bli aktuellt med operation. Det är en ortoped, tillsammans med patienten, som avgör om detta är nödvändigt. Det ingrepp som vanligen görs är att den påverkade leden byts ut mot en protes. Om det är en mindre led som är drabbad, såsom en led i foten eller handen, kan steloperation vara aktuellt.

Här finns mer information om vad artros är.

Senast uppdaterad
11 februari 2020
Granskare
Christian Anker-Hansen
specialist i ortopedi och allmänmedicin
Text
Christine Arve