Artros i knät

Senast uppdaterad: december 13, 2018

Kort om knäledsartros

Vid knäledsartros (latin: gonartros) har brosket i knäleden börjat slitas ned. Det gör att lederna glider sämre mot varandra och inte kan ta emot lika mycket belastning utan att det gör ont. För att motverka ytterligare utveckling av artros i knät är det bra att träna upp de omgivande musklerna. Detta gör att knät blir mer stabilt. Musklerna kan då även ta emot en del av den belastning som annars hade hamnat på leden. Då får brosket också möjlighet att reparera sig självt. Träningen bör koordineras av fysioterapeut och ske i artrosskola. Detta kan du gå på via din vårdcentral eller digitalt med Joint Academy.

Tecken på artros i knät

Ett vanligt tecken på knäledsartros är smärta inne i knäleden. Det gör ofta ont att gå, stå och resa sig upp. Efter en tid kan vilovärk i knät också uppstå. Det första tecknet på artros i knät är dock stelhet. Om du märker att du börjar bli stel i knäna kan det därför vara läge att börja träna i förebyggande syfte. Trötthet och nedstämdhet är också vanliga symtom på artros. Detta beror på att kronisk värk tar mycket energi av kroppen. På sikt kan det leda till nedstämdhet och depression.

  • Stelhet i knäleden
  • Smärta i knät, framförallt vid belastning
  • Vilovärk, dvs. att det kan göra ont under natten eller efter fysisk aktivitet
  • Återkommande ledsvullnad efter fysisk aktivitet
  • Onormal trötthet och nedstämdhet

Om du känner igen dig i någon eller alla dessa punkter kan det vara så att du har artros. Då är det läge att prata med en läkare eller fysioterapeut. Du kan läsa mer om hur diagnosen knäledsartros ställs här eller lite längre ner.

Orsaker till knäledsartros

Precis som artros i andra leder finns inte enbart en anledning till artros, utan det är flera faktorer som bidrar. Artros utvecklas när ledbrosket bryts ned snabbare än kroppen hinner reparera det. Följden blir att ledbrosket tunnas ut och blir en sämre stötdämpare i leden. Riskfaktorer (saker som kan göra att artros utvecklas snabbare) är i korthet att knäleden får ta emot mer belastning än den klarar av under lång tid. Det kan bero på övervikt, dvs. mer kroppsvikt än musklerna klarar av att bära upp, eller en monoton arbetsställning, men forskning har också visat att tidigare knäskador (exempelvis meniskskador eller korsbandsskador) kan påskynda utvecklingen av artros i knät.

fysioterapeut undersöker kvinnlig patients knä

Diagnostisera artros i knät

Traditionellt har diagnosen artros ställts till största delen med hjälp av röntgen. Tyvärr är det än idag en vanlig uppfattning att det är så diagnosen bör ställas. Men enligt både Socialstyrelsens riktlinjer och internationell forskning bör artros ses som en klinisk diagnos. Det innebär att diagnosen bör fastställas genom att titta på sjukdomshistoria, ledfunktion och smärtbild. Symtomens svårighetsgrad stämmer nämligen inte alltid väl överens med röntgenfynden.

Diagnosen ställs därmed genom frågor om dina symtom och om riskfaktorer, exempelvis om du har ett jobb där dina knän belastas extra mycket eller om du har skadat knät tidigare. Här finns mer information om riskfaktorer för artros i knät. Nyckeln är att brosket i dina knän har fått ta emot för mycket belastning.

Om du känner igen dig i beskrivningen av artros bör du prata med en läkare eller fysioterapeut för att få en diagnos. Du kan antingen kontakta din vårdcentral eller ladda ner den digitala artrosbehandlingen Joint Academy för att boka en tid med en ortoped.

Behandling av knäledsartros

I första hand ska artros i knät behandlas med hjälp av specifik träning som koordineras av fysioterapeut. Detta bör även kombineras med utbildning om sjukdomen. Den här behandlingen går i linje med både Socialstyrelsens riktlinjer och internationell forskning om artros.

Grundläggande artrosbehandling kan du få genom artrosskola som du kan gå i grupp på vårdcentralen eller enskilt i den digitala versionen Joint Academy. Väljer du Joint Academy har du kontinuerlig kontakt med en personlig fysioterapeut. Du får då övningar som direkt kan anpassas till att bli lättare eller svårare beroende på dina symtom.

Träning i kombination med information fungerar som behandling av artros för de allra flesta, men för ett fåtal kommer det bli aktuellt med knäprotesoperation. Trots att detta är ett mycket vanligt ingrepp så är det inte helt riskfritt.

Om det är svårt att träna på grund av smärtan kan smärtstillande läkemedel vara ett alternativ. Dock bör detta inte ses som en komplett behandling i sig självt eftersom läkemedel bara dämpar smärtan och inte själva sjukdomen.

Andra behandlingsmetoder vid artros i knät

Kortisoninjektioner används också ibland för att minska smärtan vid artros i knät. Den här typen av injektioner kan ha bra effekt, men likt smärtstillande läkemedel är effekten kortvarig och det är det bara symtomen som behandlas och inte sjukdomen. Det kan därmed komplettera träningen men inte ersätta den.

Vid knäledsartros har det också blivit mer och mer vanligt att använda så kallade ortoser, det vill säga mjuka bandage med stabiliserande sidoskenor som kan vinkla om och stabilisera knäleden. Att använda ortos kan lindra besvären och förbättra ledens funktion och göra det möjligt att utföra viktiga dagliga aktiviteter vid mer avancerade stadier av artros. Ortoser kan också användas för att hjälpa de som som egentligen uppfyller kriterier för operation men som av olika anledningar inte vill eller kan bli opererade.

Läs mer om artrosbehandling.

Tillbaka till Om artros